Aronjakob.se

Läser om Harry Martinsons Aniara (som jag läste för första gången på gymnasiet, tror jag) och är imponerad. Vilken ordrikedom! Inte många diktar så självklart om vetenskap och matematik.

Spännande i Aniara är också skiftningarna allteftersom tiden går. Goldonderfararna går från hopp till förtvivlan till uppgivenhet till nytt hopp. Sedan slutar allt med en viskning. Till skillnad från de första 29 sångerna som publicerades i Cikada vilka slutar med Mimas flykt inför människans ondska. De följande 74 sångerna ändrar verkets karaktär, från en fredspamflett till en reflektion över tidens gång och svårigheterna att finna en mening med livet.

Missa inte Harry Martinson-utställningen på museet, öppen fram till februari.