Igår började jag min nya kurs på universitetet, nämligen grundkursen i musikvetenskap. Det känns otroligt bra att sätta igång igen efter vinterns dvala. Förutom några dagar på museet har jag inte gjort så mycket vettigt de senaste veckorna, känns det som, så det är skönt att återvända till vardagen. Visst är det kul med jullov men i längden så behöver man sysselsätta sig. Nu blir det musikvetenskap tre dagar i veckan, och i februari kommer jag dessutom vara här på museet på fredagar så jag slipper dessa overksamma förmiddagar som jag annars bara sover bort.
På torsdag nästa vecka åker vi till Finland med spexet vilket ju kommer bli hur kul som helst. Vi repar nu på torsdag och jag ser fram emot att träffa orkestern igen. Som att komma tillbaka till klassen efter lovet, så att säga…
Jag träffade Maria förra veckan och det visade sig att hon hade kvar några böcker som var mina. Har därför läst om Harrisons Stålråttan slår till och har nu börjat med Dune igen. Den boken tål hur många omläsningar som helst. Vilket otroligt världsbygge! Och berättarstrukturen är fantastisk. En tydlig hjälte men trots detta så skildras berättelsen inte bara genom Pauls ögon utan man får en inblick i alla huvudkaraktärernas tankar. Intrigen är så mångbottnad att man fortfarande slås av förundran inför den välkomponerade handlingen som rullas upp i flera paralleller samtidigt. Ett exempel: Hunter-Seekern som är infälld i Pauls säng när han kommer till Arrakis. Först får man veta att fällan finns där, sedan råkar Paul ut för den, först därefter varnas Jessica för fällan. Samtidigt som nya komplikationer ständigt introduceras. En fascinerande bok.
Nu är lokalen bokad till SM. Den 2-4 september blir det diplomacyturnering på Café Katarina på Sabbatsbergs sjukhusområde. Verkar vara precis vad vi letat efter. Nu tror jag att det blir en riktig toppenturnering.
0 responses so far ↓
There are no comments yet...Kick things off by filling out the form below.
Leave a Comment