Comments on: Ebba Witt-Brattström gör upp med Fi

By: Maria

Maria — Wed, 04 Oct 2006 08:16:55 +0000

Men jag ser ju män som klarar av det! De jobbar med feministisk politik sida vid sida med kvinnor och problematiserar samtidigt de fördelar de har som män. Jag tror på att köra på men hela tiden analysera under tiden och vara vaksam på härskartekniker.
Dessa män som jag såg senast i förra veckan sitter i ledningen för F!.
Det här är ett udda sätt att umgås. Kan du inte ringa mig i stället?

By: Aron

Aron — Sun, 01 Oct 2006 18:29:49 +0000

Tänk dig följande situation: Männen ställer sig på barrikaderna och skriker med hög röst: “Låt kvinnornas röster höras!” Det är det jag vill undvika.

By: Maria

Maria — Sun, 01 Oct 2006 12:36:03 +0000

ja, lite mer nyanserat kanske du kan få… Resonemanget om att det inte är din fajt förstår jag inte. Är du inte antirasist?
Jag förstår problematiken med att vara feminist och man, jag beundrar alltid de män som lyckas, verkligen lyckas vara feminister. Och med det menar jag att de också tar itu med sig själva. Men jag tycker inte att man ska vara tyst för att lämna plats. Jag tycker att man ska problematisera normer.
Jag vill gärna ha födelsedagspresent, men du har varit så svår att få tag på. Ring mig!

By: Aron

Aron — Thu, 28 Sep 2006 17:23:06 +0000

Oj. Du vet ju ungefär vad jag tycker (och hur velig jag är), så jag får väl nöja mig med följande: Ja, det är normativt. Mitt resonemang går i två led. Jag tycker att olika frågor är olika viktiga, och i förlängningen alltså att olika personer är olika viktiga. Därav "koncentrationen på de 'vanliga' kvinnorna". Men precis som du säger är detta ett "normens privilegium". Jag säger inte att min prioritering är den enda rätta, snarare ligger nyckeln till politisk makt just i detta att sätta prioriteringarna och på så sätt sätta den politiska dagordningen. Och självklart bottnar mina politiska åsikter och värderingar till stor del i min roll som vit, högutbildad och man. Tolka inte detta som att jag skyller ifrån mig. Däremot tycker jag att fajten inte är min att ta, dvs att jag på flera sätt motarbetar HBT-personer/kvinnor/whatever genom att ge mig in i debatten på deras sida. Det är en svår balansgång, där jag inte alltid hamnar rätt. Mitt inlägg ovan bygger ju på Ebbas bild i hennes debattartikel, och jag vet ju att du har betydligt bättre koll på vad som händer i queer- och de feministiska rörelserna. Får jag ett mer nyanserat uttalande nu? Förresten har jag en födelsedagspresent till dig.

By: Maria

Maria — Thu, 28 Sep 2006 15:20:23 +0000

oj, jävlar vad normativt. Jag fixar inte alla heterokvinnor som tycker att vi måste koncentrera oss på de “vanliga” kvinnorna och inte på minoriteterna. Normens privilegium säger jag.
Jag kommer aldrig ställa upp på en politik som dels separerar maktordningar från varandra och dels klumpar ihop alla kvinnor till en grupp.
Apropå sjukvård behövs det mycket mer queerteori. Hur ska vi annars komma ifrån patologiseringen av transpersoner. Eller är de också för långt från majoriteten för att räknas?
Ebba är en galen borgarkärring som lämnade fi för att hon inte tålde att de yngre feministerna inte bara ville sitta och höra henne föreläsa. När du slutar ha henne som Jesus ska du få ett mer nyanserat uttalande.