Aronjakob.se

De två Nobelveckorna (i oktober och i december) är ju kanske de enda veckorna på året då grundforskning står i det mediala rampljuset. Nobelprisen delas ju oftast* ut för helt andra saker än den vetenskap som det faktiskt skrivs om i tidningarna.

Alfred Nobel skrev i sitt testamente: “Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej.” Detta togs inte emot med överdriven entusiasm i den svenska nationalistiska yran. Att Nobelpriset är internationellt återspeglas tydligt i den lilla Nobelveckan i oktober, men har en tendens att glömmas bort så här års, när det istället för om pristagarna själva skrivs om festförberedelser, prinsessor och annat. I år är det extra tydligt – de vetenskapliga pristagarna har helt konkurrerats ut av vår svenske astronaut. Det finns inte utrymme att visa två vetenskapshändelser samtidigt, och allt fokus hamnar därför på Fuglesang och hans rymdfärd.

*Några undantag: Stanley Prusiner/galna kosjukan och faktiskt även årets fysikpris – rymden är alltid poppis!