Genmodifierade grödor – till mänsklighetens nytta?

Är genmodifiering bara vanlig växtförädling, men i snabbare takt? Vilka är riskerna? Hur görs riskbedömningen? På vilka villkor utvecklas tekniken? Kan genmodifierade grödor bara fungera i stordrift, eller kan tekniken också användas för att passa små jordbruk? Hur påverkas vår världsbild av genmodifiering? Vem ska bestämma vilken teknik vi ska ha? Vem har nytta av utvecklingen?

Panelen består av Ines Ezcurra, docent i bioteknik, KTH; Klara Jacobson, doktorand vid institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Ulf Görman, lektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet; Leif Busk, toxikolog och avdelningschef för FoU vid Livsmedelsverket.

Nobelmuseets Ulrika Björkstén leder debatten med panelen och med publiken.

Plats: Stortorget 2, Gamla Stan, Stockholm
Platsbokning: bokning@nobel.se eller 08-5348 1818

Den fjärde rapporten från FN:s internationella klimatpanel, IPCC, visar tydligare än tidigare att vi människor redan påverkar vårt klimat. Men hur säkra är klimatprognoserna? Går det alls att räkna ut vad klimatförändringen kan komma att kosta? Går den att stoppa?

Debattbar på Nobelmuseet torsdagen 15/2 18.30-20
Baren är öppen 17-21. Lättare mat och dryck serveras.

Från scenario till handling.
En diskussion om klimatet, naturvetenskapen och ekonomin.

Den fjärde rapporten från FN:s internationella klimatpanel, IPCC, visar tydligare än tidigare att vi människor redan påverkar vårt klimat. Men hur säkra är klimatprognoserna? Går det alls att räkna ut vad klimatförändringen kan komma att kosta? Går den att stoppa?

Panelen består av Bert Bolin, IPCC:s tidigare ordförande, professor emeritus Stockholms universitet; Ulf Molau, professor i växtekologi, Göteborgs universitet; Sverker Sörlin, miljöhistoriker och professor vid KTH samt Karl-Göran Mäler, professor i nationalekonomi, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi.

Nobelmuseets Ulrika Björkstén leder debatten med panelen och med publiken.

Platsbokning: bokning@nobel.se eller 08-534 818 18

Apropå vetenskap (samhällelig sådan) så tar jag tacksamt emot litteraturtips om den tredje republiken, den franska sådana alltså, framför allt perioden 1873-1891. Kruxet är att jag bara läser svenska och engelska.

Om vetenskaplighet hos Vetenskapsnytt
Om bildning hos Under pausträdet
Om feministisk praktik hos Rebella

I brevlådan hemma väntade inte bara Time och National Geographic, utan också mitt första nummer av Symmetry, en gratistidning som ges ut av Fermilab (Chicago) och SLAC (Stanford), dvs de två stora amerikanska partikelacceleratorerna. Mest spännande var artikeln om pentakvarken, dvs en partikel bestående av fem kvarkar, som tydligen förutspåtts teoretiskt och sen dykt upp i en del experiment från 2003 och framåt. Huruvida partikeln verkligen går att skapa praktiskt återstår dock att se.

Idag var jag på Bonniers Konsthall. Häftigast var nog Johan Svenssons installation Fever, med några helt underbara skulpturer föreställandes hamburgare som fått fötter. Hittas nere till vänster på denna bild. Annars var det ganska blekt – inte så konstigt med tanke på att jag kom direkt från Paris och besök på Musée d’Art Moderne de la Ville de Paris samt Centre Pompidou. Så bra är ändå inte svensk nutidskonst om man jämför med Matisse, Kandinsky och Yves Klein.

Debattbar på Nobelmuseet den 26 oktober 18.30-20 (baren är öppen 17-21, dryck och enklare mat serveras).

Vem bryr sig om big bang?
Om rymdforskning med utgångspunkt i årets Nobelpris i fysik. Var går gränsen mellan fysik och metafysik? Hur mycket kostar rymdforskningen? Hur ska kosmologin som skådar ut i universum vägas mot behovet av miljöforskning från rymden, med siktet ställt på jorden?

I panelen:
Ingrid Sandahl, Institutet för rymdfysik i Kiruna
Susanne Aalto, Onsalaobservatoriet, Chalmers
Per-Olof Hulth och Joakim Edsjö, Stockholms universitet.
Ulrika Björkstén, Nobelmuseet leder diskussionen med panelen och med publiken.

Platsbokning 08-534 818 18 eller bokning@nobel.se

Uppdaterat: Det hann bli måndag. Jag hann uppleva en helg med 160 studentmusiker. Dessutom hann vi få årets sjätte amerikanske man: Edmund S. Phelps.

Det här blev lite väl ingrottat, men läs gärna översikten på Nobelprize.org så kommer ni hänga med lite bättre i det politiska spelet…

Behöver vi dopingtesta forskarna?

18.30-20 (Baren är öppen 17-21, dryck och enklare mat serveras)

Går det att undvika fusk i forskningen? Kan fusk vara en rationell strategi för en enskild forskare eller student? Var går gränsen mellan plagiat och citat, mellan tolkning och fusk? Har fuskandet blivit vanligare eller har vi blivit bättre på att uppmärksamma problemet? Håller förtroendet för vetenskapen på att urholkas?

I panelen: Dan Larhammar, professor i neurovetenskap, Uppsala universitet och medlem av Vetenskaprådes expertgrupp för frågor om oredlighet i forskning; Jenny Björkman, lektor i historia vid Södertörns Högskola samt Ove Lundgren, professor i fysiologi i Göteborg och ledamot av GU:s etiska råd. Ulrika Björkstén, Nobelmuseet leder diskussionen med panelen och med publiken.

Plats: Nobelmuseet i Börshuset, Stockholm.
Bokning: 08-534 818 18 eller bokning@nobel.se.

I år är det alltså kvantoptik som belönas, och det handlar bland annat lasern. Det speciella med laserljus är ju att man genom en slags resonans kan alstra en kraftig ljusstråle där alla fotonerna har samma våglängd och fas.

Roy Glauber, som får ena halvan av fysikpriset, förklarar hur detta går till. John Hall och Theodor Hänsch, som delar på den andra halvan, har förbättrat metoderna för att mäta frekvens (och följaktligen även våglängd), genom att sända ut ungefär 0,1 femtosekunder långa laserpulser. En femtosekund är en miljondels miljarddels sekund, vilket motsvarar relationen mellan en sekund och 32 miljoner år… ganska korta tidsrymder, alltså!

En av de praktiska tillämpningarna av nobelpristagarnas arbeten är att vi ändrat vår meterdefition. Tidigare fanns det ju i Paris en “originalmeter”, utifrån den ursprungliga definitionen att avståndet från en pol till ekvatorn är 10 miljoner meter. Nuförtiden definieras metern istället som den sträcka ljuset färdas i vakuum på 1/299792458 sekunder. Sekunden definieras i sin tur genom “varaktigheten av 9192631770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen Cesium 133″. (Citerat från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut)

Helt klart ett intressant fysikpris. Även om prismotiveringen är i svåraste laget, t o m Gunnar Öquist stakade sig när han skulle läsa upp den. Prova själv: “för deras bidrag till utvecklingen av laserbaserad precisionsspektroskopi, inkluderande den optiska frekvenskamtekniken”

Mer om kemipriset inom kort. Imorgon är det dessutom dags för fredspriset i Oslo!

Australien belönades med ett Nobelpris så sent som år 2003 när J. M. Coetzee rodde hem litteraturpriset. Han är ju sydafrikan och skriver om sydafrika men är faktiskt bosatt i Australien sedan 2002. Annars är det tunnsått med priser; det har blivit ett fysikpris (till far och son Bragg), ett kemipris, fyra medicinpris och förutom Coetzee även Patrick White som litteraturpristagare.

På Nobelprize.org finns redan telefonintervjuer som Joanna Rose har gjort med de nybakade Nobelpristagarna. Samt förstås mer information om deras forskningsresultat, med fina diagram och allt för den som vill läsa mer.

Imorgon återkommer jag med information om de nya fysikpristagarna!